Religionsbaserade grupper tar fram fallet med nedrustning

Analys av T.K. Fernandes

NEW YORK (IDN) - Sedan den dödliga användningen av atombomber i Hiroshima och Nagasaki 1945 har det internationella samfundet krävt en avveckling av kärnvapen. Trots långsamma framsteg har det civila samhället oförtrutet fortsatt att förespråka en kärnvapenfri värld och är i själva verket i princip ett steg närmare dess förverkligande.

Under samtal med IDN, konstaterade Kimiaki Kawai, direktör för fred och mänskliga rättigheter hos Soka Gakkai International (SGI), vikten av kärnvapenavveckling och säger: "Vi delar gemensamma globala utmaningar som klimatförändringar, fattigdom, svält och katastrofer - så varför utnyttjar vi inte våra rika resurser för mer meningsfulla syften?

SGI:s verkställande direktör för fred och globala frågor, Kazuo Ishiwatari, upprepade liknande känslor och citerade konsekvenserna av att beröva medborgarna nödvändiga resurser. "När folk inte får nödvändiga resurser kommer det att leda till fattigdom…som så småningom kan leda till konflikter," berättade han för IDN.

Det betyder att det inte kan bli riktig fred utan nedrustning, fortsatte Ishiwatari.

SGI är en icke-professionell buddhistisk organisation som har arbetat för avskaffande av kärnvapen i över 50 år.

I sitt inlägg under det femte forumet för humanitära nedrustnings-kampanjer (Fifth Humanitarian Disarmament Campaigns Forum) har Ishiwatari diskuterat vikten av att det civila samhället i nedrustningsprocesser. "Det är på grund av att dessa processer måste bli humaniserade….som det civila samhällets aktörer har möjlighet att skapa betydande och nödvändiga bidrag för att föra in sådana perspektiv", förklarade han.

Ishiwatari betonade särskilt för IDN, betydelsen av rollen för religionsgrundade organisationer som SGI vid sådana insatser och säger att dessa grupper kan representera och framföra röster från det civila samhället.

Programledaren för kärnvapennedrustning hos PAX, Susi Snyder, bidrog också i ämnet och konstaterar en delad respekt för mänsklig värdighet bland religionsgrundade samfund.

"Trossamfund har samlats bakom ett förbud mot kärnvapen eftersom…kärnvapen är oförenliga med vår gemensamma mänsklighet," berättade hon för IDN, och tillade, att hotet om kärnvapenvåld är en "smärtsam attack" på den mänskliga värdigheten.

PAX är ett partnerskap mellan de katolska fredsorganisationerna Interchurch Peace Council (IKV) och Pax Christi.

I maj träffades en koalition av religionsbaserade organisationer, inklusive både PAX och SGI, tillsammans för att gemensamt framföra sina röster.

"Vi höjer våra röster i namnet av andlig sundhet och delade värderingar om mänskligheten. Vi förkastar omoralen i att hålla hela befolkningen som gisslan och hota med en grym och eländig död. Vi uppmanar världens politiska ledare att uppbåda det mod som behövs för att bryta den fördjupade spiralen av misstro som undergräver livsdugligheten i mänskliga samhällen och hotar vår gemensamma framtid", har det sagts i ett gemensamt uttalande.

Trots ett fördrag om icke-spridning av kärnvapen (NPT) år 1970, är kärnvapen fortfarande vitt spridda. 

Enligt den internationella kampanjen för avskaffande av kärnvapen (International Campaign to Abolish Nuclear Weapons, ICAN), existerar fortfarande cirka 15 000 kärnvapen och dessa ägs av enbart nio länder. Vapenkontrollförbundet (Arms Control Association, ACA) uppskattar ett större lager på 15 500 kärnvapen, av vilka 90 procent tillhör Ryssland och USA. Nästan 2 000 av dessa stridsspetsar står i hög beredskap och är redo att avfyras inom några minuter, har Stockholms internationella fredsforsknings-institut (Stockholm International Peace Research Institute, SIPRI) funnit.

Efter intensiva förhandlingar vid den senaste NPT granskningskonferensen år 2015 misslyckades medlemsstaterna, inklusive Ryssland och USA, med att ta några meningsfulla steg mot en kärnvapenfri värld.

Ishiwatari och Kawai uttryckte behovet av att skifta förståelsen av säkerhet från den som fokuserar på krigsmateriel till ett nytt begrepp om humanitär säkerhet.

Humanitär säkerhet är ett bredare begrepp om mänsklig säkerhet, som inte bara omfattar skyddet av människor utan även miljön, förklarade Rebecca Johnson, grundaren av Akronyma institutet för nedrustningsdiplomati (Acronym Institute for Disarmament Diplomacy), för IDN.

"[Humanitär säkerhet] medför skyldigheten att inte bara bedriva nedrustning och skydda sårbara människor och deras mänskliga rättigheter och liv, utan också att vidta positiva åtgärder för att skapa fred och säkerhet och skydda miljön från destruktiva militära eller ekonomiska aktiviteter”, sade hon.

Fastän mänsklig säkerhet har bidragit att "humanisera" nedrustning, noterade både Kawai och Johnson, att begreppet ofta har använts till att rättfärdiga en militär handling under täckmantel av ansvar att skydda (Responsibility to Protect, R2P).

Humanitär säkerhet framhäver istället skyddande och ickevålds-åtgärder och tvingar både stater och medborgare att agera, fastlår Johnson.

För att ta vara på denna idé och gå mot en kärnvapenfri värld, har många vänt sig till utbildningssidan..

"Nedrustningsutbildning måste behandla två aspekter: att tillhandahålla riktig information och samtidigt vårda ett tänkesätt… [att hjälpa] folk tolka sådan information på ett mer meningsfullt sätt mot vår gemensamma framtid", berättade Kawai för IDN.

Johnson noterade behovet av att integrera nedrustningsutbildning med utbildning om mänskliga rättigheter, konflikthantering och fredsbyggande och att börja i tidig ålder.

"Utbildning måste börja vid unga år och fortsätta hela livet ut och i arbetet, för att möjliggöra för människor och länder att motstå vapensäljare och avskräcka och oskadliggöra våldsamma situationer innan de blir explosiva," sade hon.

FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon har också betonat vikten av att föra en diskussion om sådana kritiska frågor till skolor i en report för att "informera och ge unga människor kraft att bli ombud för fred".

Kawai sade att fler människor redan är intresserade av problemet.

Under 2014 samlade SGI-ungdomar i Japan in över 5 miljoner namnunderskrifter för Nuclear Zero-kampanjen som uppmanar till avskaffande av kärnvapen. Petitionen överlämnades till Marshallöarna, vars regering väckte talan mot de nio kärnvapenbeväpnade länderna för att underlåta att uppfylla sina skyldigheter enligt internationell lag att fortsätta avskaffandet av kärnvapen i världen. 

"Generationen för förändring" avgav också ett löfte under det internationella ungdomstoppmötet för avskaffande av kärnvapen (International Youth Summit for Nuclear Abolition) i Hiroshima 2015, där man fastställer att: ”Kärnvapen är en symbol för en svunnen tid, en symbol som innebär remarkabelt hot mot vår nuvarande verklighet och inte har någon plats i den framtid vi skapar …vi, ungdomar runt om i världen, mobiliserar modet att stå upp och uppfylla dessa sedan decennier gamla löften om avskaffande".

Trots att Internationella domstolen (International Court of Justice) avvisade Marshallöarnas bud, har ett visst hopp om förbud mot kärnvapen återtänts inom Förenta nationerna.

Den tillfälliga arbetsgruppen (OEWG), för att utarbeta förslag för att föra multilaterala kärnvapennedrustningsförhandlingar vidare för att uppnå och bibehålla en värld utan kärnvapen, föreslog i en resolution till första utskottet (First Committee) i FN:s generalförsamling om att sammankalla en konferens under 2017 för att förhandla fram ett juridiskt bindande fördrag om förbud mot och avskaffande av kärnvapen.

"För 71 år sedan gick vi in i atom-åldern och under den tiden har vi ännu inte förbjudit de mest avskyvärda vapnen av dem alla: kärnvapen. Så för första gången på 71 år finns det en möjlighet att förhandla fram ett förbud”, sade Snyder till IDN.

Hon konstaterar att det har uppkommit ett omfattande, överväldigande stöd för resolutionen, "något som vi aldrig sett förut."

I ett gemensamt uttalande, har även andra religionsgrundade organisationer välkomnat resolutionen, och fastställer: "I tider av konflikt och eskalerande spänningar som just nu föreligger - där kärnvapen blir svingade igen - är det ännu mer kritiskt att ”avnukleärisera” både internationella kriser och internationell konfliktlösning".

"Det finns nu en historisk möjlighet att göra väsentliga framsteg och för generalförsamlingen att fullgöra sitt mandat som en sant global institution, som representerar alla medlemsstater och att engagera det civila samhället”, fortsätter uttalandet.

När resolutionen har godkänts, måste medlemsstaterna och det civila samhället stå upp för att säkerställa att fördraget blir starkt, universellt och genomfört, berättade Snyder för IDN.

"Jag tror att det kommer att få betydelse, jag tror vi kommer att ändra dynamiken kring denna fråga…för att skapa en plattform för fred på 2000-talet", säger hon. [IDN-InDepthNews – 20 oktober 2016]

IDN är flaggskeppet i International Press Syndicate.