Concerns About Military Build-up in Iceland - Swedish

Oro för militär uppbyggnad på Island

Av Lowana Veal

REYKJAVIK (IDN) – När USA 2006 övergav sin militärbas intill Islands internationella flygplats i Keflavik på öns sydvästra spets trodde man att den amerikanska militären hade lämnat Island.

Men den senaste tidens utveckling avslöjar andra motiv. I början av september 2019 besökte USA:s vicepresident Island och tidigare i februari besökte även utrikesminister Mike Pompeo ön.

När Pompeo var på Island diskuterade han säkerhetsfrågor. I ett uttalande på Islands nationaldag den 17 juni sade han att ”Island är också en orubblig NATO-medlem” och ”Vi tackar Island för dess hjälp med Resolute Support Mission i Afghanistan och koalitionen för att besegra ISIS”.

Före Pence besök hade ett B2-stealth-bombflygplan med kapacitet att bära kärnvapen landat på Island. I ett pressmeddelande från ”United States Air Forces in Europe – Air Forces Africa” i augusti 2019 gavs följande förklaring: ”Användningen av bombflygplan på Island gör det möjligt att använda Naval Air Station Keflavik som en framtida plats för B-2, vilket säkerställer att den är engagerad, positionerad och redo att med trovärdig kraft försäkra, avskräcka och försvara USA och dess allierade i en alltmer komplex säkerhetsmiljö.”

Bombflygplanet var till synes på Island för att öva ”hot-pit refuelling” – ett begrepp som används för tankning av plan utan att man stänger av motorerna.

Thorgerdur Katrin Gunnarsdottir, ledare för Reformpartiet och ledamot av parlamentets utskott för utrikesfrågor, sa att utskottet inte hade fått bekräftelse att bombflygplanet inte bar på kärnvapen, men att det var viktigt att ta reda på varför bombflygplanet var på Island och om det bar på kärnvapenmissiler.

Islands nationella säkerhetspolitik som formulerades 2016 säger att den ska ”säkerställa att Island och dess territoriella vatten förklaras fri från kärnvapen, med beaktande för Islands internationella åtaganden, i syfte att främja nedrustning och fred från Islands sida”.

Under ett möte med Islands utrikesminister Gudlaugur Thor Thordarson sade Pence att USA är fast beslutna att stärka Islands försvar och garantera säkerheten, samt att säkerhetsområdet i Keflavik är en viktig komponent i detta avseende.

När Pence var på Island ställde den isländska pressen frågan om han tyckte att det hade varit en bra idé att stänga basen 2006. I ett sitt svar förklarade han undvikande att han skulle prata med basen och rapportera om situationen till USA:s president Donald Trump.

Efter att den amerikanska militären hade lämnat Island byggdes den mesta av platsen om för högteknologisk industri. Men en del av platsen – säkerhetszonen – förblev stängd för allmänheten och står under den Isländska kustbevakningens beskydd. Men en Washington Post-reporter som reste med Pences grupp beskrev platsen som ”skiffergrå och fönsterlös. Mycket säker. Mycket militär- och NATO-arbete utförs här, enligt WH [Vita huset].”

Pence tog en ”kort rundtur inne i kommandocentralen, som var full av skärmar för att spåra rörelser i luften och vattnet runt Island och i Arktis. Det är en del av Naval Air Station Keflavik”. Men sedan eskorterades pressen ut ”så att VPOTUS [USA:s vicepresident] kunde få ta del av sekretessbelagd information.”

Trots att Island inte har en egen militär är landet en del av NATO. År 1951 undertecknade Island ett avtal om förvar av Island som fortfarande gäller. Nyligen har Trump beklagat sig över att Island inte bidrar tillräckligt till NATO:s finansiering.

Island har dock lovat att bidra med 300 miljarder kronor (ca 3,37 miljarder dollar) för att uppgradera anläggningarna i säkerhetszonen i till för att rymma upp till 1 000 trupper åt gången i grundläggande inkvartering och uppgradera två hangarer till att rymma två skvadroner med jaktflygplan eller 18–24 jaktflygplan samtidigt.

De första diskussionerna om uppbyggnaden inleddes 2016 och godkändes när en annan regering satt vid makten på Island. Det är först nyligen som detaljer om detta har kommit ut.

Nu är det näst största partiet Vänsterpartiet – de gröna som är anti-militärt och mot NATO.

I ett dokument som producerades 2018 sade den amerikanska ambassaden i Reykjavik att ”(den) plötsliga stängningen 2006 av Naval Air Station Keflavik förändrade relationen mellan USA och Island i grunden. USA förblev bundna av fördraget att sörja för Islands försvar, men den fysiska manifestationen av detta åtagande har försvunnit.”.

Ambassaden noterade att den politiska situationen på Island sedan finanskrisen ”stärkte de pacifistiska politiska tendenserna” och att ”[medan] den nuvarande regeringen … generellt stöder nära band med USA är Vänsterpartiet – de grönas ledarskap mindre framåtblickande när det gäller USA:s och NATO:s positioner i säkerhetsfrågor. Vi måste gå en fin balansgång för att upprätthålla åtaganden inom detta område genom att vara särskilt medvetna om hur känslig frågan är inom regeringskoalitionen.”

Faktum är att Vänsterpartiet – de gröna (det enda partiet i Althingi [isländska parlamentet] som är mot NATO) har fått utstå massiv kritik för att de tillåter att det går finansiering till upprustningen av en del av den gamla basen. Men det verkar som om de kämpar emot, som statsminister Katrin Jakobsdottir sade till Pence, och om den framtida utvecklingen av den före detta basen skulle hände var de först tvungna att diskutera frågan demokratiskt och öppet i Althingi. Hennes parti avser att lägga fram ett förslag om detta under de kommande månaderna.

I säkerhetszonen finns den isländska kustbevakningen, vars uppdrag omfattar sjösäkerhet, säkerhetsövervakning och brottsbekämpning i vattnet kring Island. Även om säkerhets- och försvarsfrågor diskuterades i zonen hade Pence också haft möten i Hofdi (byggnaden där Reagan och Gorbachev träffades 1986 och där de första stegen togs mot avtalet om att avskaffa medel- och kortdistansrobotar (INF avtalet) som nyligen upphört).

Vid Hofdi träffade Pence Reykjaviks borgmästare Dagur B. Eggertsson, som sade att han ”sörjde” att INF-avtalet hade upphört. Med tanke på dess historia erbjöd borgmästaren byggnaden som en framtida plats för att diskutera nedrustning: ”för jag är säker på att det inte är om utan när människor kommer att sitta tillsammans igen för att arbeta med frågan om kärnvapen i världen. Jag tror att Hofdi skulle vara en utmärkt plats för det.”

Pence var inte främmande för tanken men sade att USA ansåg att Kina och även Indien borde delta i diskussionerna om ett nytt avtal skulle ingås.

När han pratade med Thordarson hade Pence uttryckt oro över den ökade militära aktiviteten från ryssarna i Arktis och sade att han var angelägen om att diskutera säkerhets- och handelsfrågor med Jakobsdottir, som mötte Pence direkt efter sin ankomst från Sverige, där hon hade deltagit i ett konvent som anordnats av Nordens Fackliga Samorganisation.

Pence twittrade sedan: ”Fantastiskt besök på NATO:s kontroll- och rapporteringscenter idag på Island! Tack till befälhavaren över den isländska kustbevakningen för en fantastisk genomgång om NATO:s operationer från Keflaviks flygbas.”

Jakobsdottir hade andra prioriteringar. Förutom att påpeka att Island hade en politik mot militär upprustning i nordiska klimat sade hon att klimatförändringar, jämställdhet och rättigheter för HBTQ+-personer var viktiga frågor för hennes regering att ta itu med. Hon var också mycket mer orolig för klimatförändringar än Rysslands aktivitet i Arktis. [IDN-InDepthNews – 14 september 2019]

Bild: Protest i Reykjavik organiserad av freds-, HBTQ- och kvinnogrupper under USA:s vicepresident Mike Pences besök den 4 september 2019. Källa: Lowana Veal | IDN-INPS.